Ciggen.

Jag saknar dom ibland, mina gamla vänner. Inte pesten de sprider i kroppen utan allt som hör ciggen till, en livsstil.

Saker som faktist blev mindre roliga:

• Att fika


• Att prata i telefon


• Att umgås med andra rökare


• Raster/konferens


• Att dricka kaffe

Det var den biten som var det svåraste när jag slutade. För ett tag sen då svärfar skjutsade in mig till grönan så pekade jag på stället som ligger precis med djurgårdsbron och sa "där tog jag mitt sista bloss"

Jag bara bestämde mig! Efter typ 9 års rökande (eller ja, 6 riktiga rökarår, det första, när jag tyckte att jag var så cool drog jag nog bara munbloss eller nåt annat nördigt)Det finns liksom inget skylla på idag,

"idag veeet ju alla att det är farligt"

Värsta bortförklaringen ever, eller så var våra föräldrar och den äldre generationen bara mindre begåvade som gick på bluffen om att rökning var så bra. Jag har alltid vetat att de är farligt, och oavsett hur mycket reklam det skulle göras om dom skulle jag aldrig ens koppla "dra ner rök i lungorna - bra"

Fan, jag är fortfarande bedövad, detta är obehagligt.