Julia ramlade i golvet i förrgår.
Medans jag pratade i telefon med min killes moster, helt plötsligt hör man världens DUNS och världens illlvrål.
Och såklart ja var det nån släkting till krille, fast jag har kommit över duktighetskomplexen för längesen.
Det var väl under vårat andra år ihop då jag smygrökte bakom grannhuset i norrland och krille ropade fram mig till alla. Eller då jag var gravid och arbetslös och bara - eh jag skaaa skaffa ett jobb snart, och skämdes ihjäl.
Fast det var ju typ 8 år sen.
Eller när vi var inneboende hos hans farfar och han trodde att jag var allergisk mot vatten.
ha-ha-ha, men himla tråkigt att han inte hann se mig utvecklas till en den bullmamma jag är.

Men julia skrek bara i 5 sek, hann inte börja oroa mig ordentligt.'