Vilket är bäst?
Ett handikapp som synns eller inte synns?
ibland känner jag för att svara, ett som synns. Då blir det mer förståeligt...
Jag får ont i magen ofta pga detta.
Just nu så kanske Oscar tycker att det är jobbigt med ett syskon, fastän jag tycker att det går bättre och bättre, han är väldigt gullig mot henne, och när jag häromdan sa att vi kanske skullelämna henne hos mormor blev han ledsen och sa att han skulle ju sakna henne så mycket då.
Men i höst blir det inskolning på nytt dagis, inte så långt kvar till mitten av augusti, syskon på det, och sen allt runt omkring..gör att han kanske blir lite okoncentrerad och får svårt att hänga med.
De flesta barn håller på att tävla om allt, springa, cykla etc, och han har svårast av alla, trots att han är jätteduktig och kan cykla och springa så är det ju inte max-speed.
Folk vet inte om detta, förutom de närmsta, när jag säger det blir dom som helt chockade, eftersom man inte lägger märke till det.
Då kanske andra barn undrar varför han inte vinner etc och barn kan ju vara äckligt jävliga.
Samtidigt vill man ju berätta så kanske dom har mer förståelse, men jag vet inte vad man ska säga.
Svaghet känns fel...och ordet cp är så laddat så det är inte att tänka på, nån som är cp skadad är jättesjuk och fattar ingenting.
detta vill man ju givetvis ändra på, bilden av denna skada, men jag känner inte att Oscar ska behöva ta den smällen.
Ungefär som föräldrar som skickar iväg sina pojkar i klänningar och ska bidra till ett mer jämställt samhälle..
Nej det skulle jag inte tro. Stackars barn!
Ringde precis upp folksam, har fått en inbetalning på 150 kr, trodde det var 100 kr i månaden för nån skitförsäkrning som jag ville säga upp.
Men tydligen var det bara 50 kr i månaden som täckte en massa saker, den viktigaste av allt var att efterlevande eller vad hon sa fick 120.000 om jag dog, det kan nog krille och dom vara värda om jag dör, så jag behöll den..
2 kommentarer:
Finns så mycket fördomar och okunskap i samhället och det är därför många funktionshindrade ofta får lida för detta. Tråkigt tycker jag. Men berättar man så kan kunskap och förståelse skapas. Alla kan inte vara bäst på allt och många vinner aldrig i tävlingar. Man kan helt enkelt vara bra på något annat. Hade en elev med tourettes som hade ljudliga tics och rörelser i klassrummet och på rasterna. Eleverna hade inga problem med hennes tics utan sa bara att de förstår att hon har dom pga sitt funktionshinder och att det inte är hennes eget fel. Inga problem där. Dom gick i trean. En annan elev i samma klass hade Asperger (och betedde sig annorluna) vilket barnen aldrig fick veta eftersom föräldrarna inte ville att någon skulle veta. Eleverna trodde bara att han var elak och ouppfostrad. Hade de vetat varför han var annorlunda hade de troligen visat mer försåelse. Lite erfarenheter från mig. Kram/Miranda
tack för ditt långa inlägg, vad intressant.
jag vill ju gärna berätta eller att barnen ska veta, men samtidigt inte göra en för stor sak av det hela.
precis som du säger så kan ju barnen då istället tro att den funktionshindrade är elak eller bara "dålig" (ur barns synvinkel)
jag ska ringa till hans nya dagis och boka in en tid och prata lite kring detta.
kram
Skicka en kommentar