Jag var mitt i ett samtal med min syrra igår då gubben var här och krille tagit över snacket.
Då jag löpte amok fick luren bara ligga, när jag återupptog vår konersation pratade vi en stund, sen säger min syster chockat:
"var det gubben du pratade med?? jag trodde det var kristoffer??"
Då när krille tittade storögt på mig.
Det har han gjort andra gånger.
Vet ej vad det är för fel på mig.
Jag är huuuur mesig som helst, snudd på en fjant, sen om nån tränger sig i kön, eller ännu mildare saker, då förvandlas jag till ett MONSTER!

Det är inte alla som triggar mig eller går över gränsen, därför blir vissa så förvånade när jag går i gång.
Det känns som ingenting står i vägen, INGENTING!! kan ju vara farligt.
Som för ett tag sen då krille, jag och oscar var på väg hem, då står det ett gäng och sprayar på tunnelbanevagnen som står inne, varpå två filmar.
Då ställer jag mig i vägen framför deras kamera...jag minns inte vad jag sa, det slog slint!!!

Grabbarna skrek att jag var ett jävla luder, fitta osv....att dom skulle döda mig eller nåt sånt.
Jag blir bara så förbannad så jag inte bryr mig, men nu när jag har barn ska jag försöka tygla mig, pinsamt för ungarna när jag står och svär på folk..dessutom farligt, jag riskerade ju allas liv där, vem vet vad dom hade gjort med oss om vi inte pinat i väg?