skryt.

Undrar hur många andra som tänker som mig?
Ang skryt.
Visst jag kanske skryter om vissa saker i bloggen, men det drabbar ingen fattig.
Det är verkligen inte min grej, även om det kanske låter fegt och typiskt svenskt.
Det gäller allt, och jag håller nästan alltid tyst.
Ekonomi, barn, lycka, vänner.
Men vissa älskar verkligen att prata gott om sig själva och sin situation, förhållandevis till andras olycka, och jag fattar det inte.
Det löjliga är att det sker så ofta. Om nån berättar att det är jobbigt med barnens sömn, skulle jag då berätta hur bra mina sover?
När vi vann pengar förr hade jag en kompis som också spelade poker som det gick dåligt för, inte fan skröt jag om det, eller ens nämnde det.
Det finns mycket saker som jag (nästan) dagligen håller tyst om, som jag skulle kunna berätta, men inte gör, för jag tycker det är så extremt pinsamt.


Haha, det var ju som två mammor jag träffade, den ena påtalade rakt ut i luften, medans jag försökte söva förtillfället svårsövda oscar, "miiiin dotter somnar jäämt när jag lägger ner henne"
Den andre, när jag pratade oroande om oscars tal "miiin son började prata när han var 6 månader"
Så otroligt pinsamt skulle jag tycka.
Oscar började prata flerords när han blev två år, det är inte speciellt sent.
Men hennes fantastiska unge började redan vid 6 månader.
hahahahahha....

Det är inte det att dom "skryter" om sina barn, det måste man ju få göra, men det är ju betydande vilken situationen är.
Värst är det på http://www.familjeperfektliv.se/ hur många trådar har man inte läst om trötta mammor som klagar på sina män som inte hjälper till hemma?

Skriver folk "du förtjänar bättre" svar nej, inte enbart, de lägger minsann alltid till "min man gör det mesta här hemma, han är så bra" också.
Det gäller alla liknande trådar.
Jag tycker bara att det är onödigt, men det är jag.
Och jag kanske överreagerar. dont know.