Vad är det värsta jag vet?

Jo det är när katten skriker och slingrar sig runt benen så man trillar omkull, när Julia skriker tröstlöst för att mina jäkla tuttar tar en seskiljon sekunder på sig att rinna till, när skjortärmarna fastnar i dörrhandtaget så allt kaffe man har i koppen flyger ut.
Det är det värsta jag vet.
Så läget är stabilt.


Egentligen borde jag bara njuta av att huvudvärken är borta, men det gör man ju såklart inte, nej man kommer på en massa andra saker som känns jobbigt.
Tills det blir jobbigt, då kommer det vanliga "jag borde passat på"

Det finns två saker jag är otroligt nöjd över, och det är att jag har barn som sover hela nätterna.
Varför vet jag inte, gud tyckte antagligen att jag var värd nån uns av tillfredsställelse.