Oscar kunde inte somna förns 23.30, vissa av er känner igen beteendet; sprattlar med hela kroppen, pratar oavbrutet varvat med sjunger, om absolut ingenting, och det går inte att få stopp på han.
Han väcktes kl 07 av julia och kunde inte somna om, han fick gå ut till pappa i soffan och kolla på barnkanalen.
Jag sov vidare, så fort jag lyfte huvudet så sprängde det.
Hade absolut ingen lust att gå upp, men gick upp kl 11.
Hoppade till av ren chock!
Alla tallrikar, muggar, blöjor, kläder,burkar, matrester,snorpapper, pizzakartongv etc var borta från vardagsrummet!
Berget som täckte diskbänk, bakbänk och spis var också spårlöst borta!
Golven var rena!

-H-har du städat???

Ja det var sant!! han hade städat!!!

Jag: Oscar, har det varit en tant här i morse?
- näee det var pappa!

Mina axlar kändes lite lättare, fan vad skönt att slippa tänka på detta!! ett rörigt hem gör folk sjukare.

Både julia och oscar har varit uppe också, hur fanken har han lyckats med detta? superglad är jag!

Nu sover julia, för hon skrek av övertrötthet när jag gick upp, som vanligt fick oscar ta en massa skit som han inte borde, irritationen man har mulitpliceras gånger 100 ungefär när bebisar skriker. Dessutom är det nåt med mitt öra på den sidan som paresen sitter, för det skär nåt så fruktansvärt om nån skriker till.

Nu är i alla fall Oscar och krille på sydpoolen, jag sitter här med min redbull och kaffe, och har dåligt samvete eftersom jag kanske förgiftar mitt barn.
Jag önskar så att detta försvinner, tänker ringa neurologen i morgon och be om en blood-patch eller nåt (man sprutar in sitt eget blod i märgen på nåt vis så är tanken att värken ska försvinna)

Det är ett living hell att inte kunna gå utan att vika sig av smärta.

SHIT!!!