mörkrädd.

När jag sitter ensam såhär på kvällarna ibland, eller ensam är jag inte, men ensam vuxen.

Då blir jag påmind om alla rysare jag sett genom åren.

Jag kan inte vart gammal när jag kollade igenom alla elm street filmerna, jag undrar om mamma visste om det ens.

Eller fluganfilmen, den sitter i.

Den där scenen när hunden är vänd ut och in och sitter inlåst, och sen dör, ja då grinande jag iofs, men den filmen har jag nog mest minnen av.

inte vart det ju bättre av att alla sa att det spökade där jag bodde som barn, eller att en hade hängt sig i mina kompisars garderob där jag ofta sov.

Jag har typ lägenhetens alla lampor tända, jag kollar ogärna i speglar, eller i fönster som speglar sig.

Jag har absolut inte fötterna utstickandes ur täcket, (som krille har) och när jag ska sätta mig i soffan eller i sängen skyndar jag mig, annars kanske nåt där under nyper tag om dom.

Jag blir även fly förbannad om krille lämnar kvar mig i v-rummet, släcker alla lampor och går och lägger sig i sovrummet.

Jag är nog inte vuxen än riktigt.