Huset fullt med ungar som pratar i munnen på varann, en bebis som skriker, oscar som säger svordomar åt alla, luften är så fuktig så att man blir blöt på kroppen!
Men så blev klockan sju och barnen gick hem och åt, bebisen somnade och oscar fick lungna ner sig på sitt rum.
Ska köra på det nu har vi bestämt.
Våran lilla ängel som stundtal förvandlas till hormonstinn tonåring som spyr galla över allt och alla och vräker ur sig alla svordomar han kan.
Hemma med oss är han lugnet självt, men när han är i dessa perioder så kallar han andra för "jävla idioter" så fort inget passar honom.
Igårkäll sa han "åh jag älskar dig mamma" han är så rar många gånger, men jag vet inte hur man ska få honom och sluta vara så otrevlig mot andra barn??
sen väcker han julia också, men (tyvärr!!!) är han så gullig mot henne och klappar på henne och säger hon söt hon är och hur mkt han älskar henne...
(man kan ju inte bli hur föbannad som helst då)
(SÅ nu väckte han henne igen...)
hon är så jäkla trött....
Man skäms ju ihjäl också....men det är mitt fel, antagligen därav skammen....
jag kallar folk (i tysthet) för idioter, oscar är mer rakryggad och säger det rätt ut
3 kommentarer:
Hej Sanna!
Ville bara säga att vi har det likadant med våran 3 1/2 åring just nu:-(Han säger dock inga svärord(otroligt nog,eftersom vi svär rätt vad det är*s*)Däremot kan han skrika till en helt okänd människa "BORT med dig!!!Och vara skitsur på denna okända,oskyldiga människa som liksom kommit i hans väg...Idag var det så när vi var på stan.Han skulle titta på tv inne på Kappahls barnavdelning,men då satt där redan 3 barn så det fanns inga stolar lediga.Då blev han såklart skitarg och skrek åt dom att dom skulle gå bort,och så skulle han försöka knuffa bort dom!(fast Mattias hann ta bort honom..)Detta fastän vi sa åt honom att han kunde stå upp och titta istället,och sen vänta tills barnen hade suttit klart där eftersom dom faktiskt var där först och då måste man vänta tills de är klara,och DÅ kan han ju få sitta och titta..Men näe,han var vansinnig iaf,så det slutade med att vi satte honom i vagnen och gick därifrån...Skulle äta mat på stan dessutom men det sa jag att han fick va utan om han skulle bete sig sådär..Grejen är ju bara att när han får såna där utbrott går det inte att ens försöka prata med honom,för han bara skriker...Iaf så satte vi oss ner o pratade med honom när vi kommit ut(för vid det laget skrek han både för att barnen inte hade flyttat sig och för att han inte skulle få några pannkakor eftersom han skrek...)och till slut lyckades han lugna ner sig såpass att vi kunde gå tillbaka och äta pannkakorna.Vi sa till honom att om han inte lugnade ner sig blev det inga pannkakor,då åker vi hem istället...Så han valde att lugna sig litegrann iaf,och sen gick det väl skapligt att gå på stan:-)Förstår att dom inte tycker det är kul att gå i affärer alla gånger,men de måste respektera andra människor anser jag!På em/kvällen var han iaf riktigt snäll och go o mysig:-)
Blev ett långt inlägg,ville bara säga att jag förstår hur du känner o tänker ang detta för jag får också så grymt dåligt samvete varje gång jag och Oliver har haft en dust.
Stor Kram till en bra mamma!(för det tror jag att du är!)
det där händer oss med, dom är bra lustiga dom små liven, men man blir jäkligt trött.
visst måste respektera andra människor även om dm tycker att det är jobbigt eller blir irriterade.
vet du vad sonen sa till svars idag åt han varit så otrevlig mot krilles äldsta kusin?
"hon är stor"
ja då för stor att leka med, typ 15 år.
jösses!
Haha:-)Ja,vilka kommentarer de kan ge!Och Ollie är sååå ego just nu,det är bara han,han,han som gäller;-)Tror det vore bra om han fick ett syskon men kommer jag/vi orka?*s*
Tur att de är små sötnosar också ibland:-)
Kram!
Skicka en kommentar