Jag har en vilopuls på 46 men jag begriper inte varför.
Jag rör mig bara så mycket som krävs för att vara en tvåbarnsmamma.
I hemmet och plocka upp leksaker, mellan köket och vardagsrummet för att äta & diska, och vidare in i badrummet för några utterligare behov.
Och då och då in i sovrummet för att sova.
Den enda styrketräningen jag får är när jag drar upp barnvagnen för trapporna.
Jag ska börja banta snart och använda crosstrainern lite, dels lite för att krille annars säger
"vad var det jag sa?"
Den stora klumpen som upptar 1/4 av vardsrummet.
Jag tycker att jag lagt på mig lite bara de senase dagarna, jag har väl blivit som många andra "efter när man fått barn är det inte lika lätt att gå ner" osv...
nej sannerligen inte! käns som att jag lägger på mig en cm runt midjan för vare stockholmare jag äter.
Inte tror jag att amningen gör nån nytta på den fronten heller.
Jag ammade nyss Julia, nu sover hon på krilles bröst här i soffan brevid, hoppas hon står sig på den dosen länge.
Medans jag ammade så tänkte jag på vad konstiga bebisar är, de har så mycket konstiga, omänskliga saker för sig, vet inte men det känns så djuriskt.
Sökreflexen, de skakar på huvudet och söker massa med munnen.
Att känna på saker med munnen, ja? varför? mat ja, det är en sak, men allt!!!? sand, plastbitar, bordskant etc..det måste ju vart en stor miss att det blev så, hur många bebisar har inte dött samt vart nära att dö när de stoppat dessa småsaker i munnen?
Sen känns alla reflexer konstiga med, som t. ex den där som dom gör så fort de hör ett plötsligt ljud, både i vaket och sovande tillstånd.
Det är finurligt, men ändå konstigt.
Även fast jag behandlar dom som människor så gör dessa beteenden att dom inte blir människor i mina ögon förns ett par år, och vissa bara förblir konstiga.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar