lördag 30 augusti 2008

crazy





Vilken förmiddag! vilken pers! jag fick pröva på en morgon som ensam förälder, shit vilken klenis jag är.
Oscar vaknade tidigt (jag vet att det inte är tidigt enligt er andra men här hemma är det det)
08.00 julia ville fortsätta sova brevid mig, jag försökte på ett snällt vis säga åt oscar att hålla sig undan henne när hon sover, ungeför 20 gånger.
Fattar inte att vi haft sån tur hittils med julia, det finns en GUD!!! jag borde känna tacksamhetsskuld som fått två barn som vill sova nattetid.

Runt 10 ringde svägerskan och frågade om vi skulle med ut henne och hennes två barn. javisst svarade jag och sa att vi kommer ut >snart<
Alla var i princip nakna, julia ville äta, vart är oscars strumpor? av alla hans säkert 300 par finns det kanske två-tre som passar ihop...nånstans.


Utan kalsonger blev det också, hittade inga. lyckat med tvätt man dragit på sig, jag som annars tvättar en 5 plagg hemma, nu har vi här typ tre fulla ikeapåsar. MEN jag får trösta mg med att det har varit värre.
Julia skrek, ville inte ligga själv, fixa ungarna, fixa mig själv.

Ut till bilen, julia ner i bilstolen medans jag fick plocka ihop helvetesvagnen (jo jag tycker bugaboo är det svåraste vagn jag haft att plocka ihop och isär in i bilen)
oscar klättrar på julia så hon skriker, jag måste trycka i mig macka för att inte hamna i koma.
Kaffet står på biltaket.



Vidare iväg till krilles syrras lekpark, typ 2 timmar efter vårat samtal, när jag anländer har vi gått om varann under våra 100 meter som vi bor från varandra, för att hjälpa mig.
Sen ska vi ha lite picknick, krilles pappa kommer ut med saft och skorpor, en unge hänger i ett räcke och ramlar, en annan hoppar sig blöt i vattenpölen, en annan sitter i gräset och spottar och häver ur sig de fulaste ord han kan, och säger att han vill åka till Sydamerika.

SÅ trevligt hade vi under våran picknick.



Jag fick sätta mig ner och ta oscar i armarna och stitrra honom i ögonen och säga till på skarpen att vara trevlig nu mot sin kusin (som inte gjort ett dugg ont)
Först DÅ funkade det!
Att jag inte tänkt på det tidigare, man ska ju vara i jämnhöjd med barnen och stirra i ögonen, inte stå upp och peka och skrika så det ekar mellan husen.



Sen gick vi alla till grillen och åt...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vad skönt att han lyssnade till slut!Ollie är helt omöjlig vissa dar(som idag..)Då hjälper det knappt vad man än gör:-(Tur att de är små gullungar oftast iaf:-)
Och du!Du är INTE nån klenis som du skrev!Du är en superbra mamma,det är jag helt övertygad om!
Stor Kram!

sanna sa...

ja precis, fan vad jobbigt det är ibland.
vad snällt sagt av dig, jo jag är nog en klnis, hehe. kram!