pinsamma barn...

Oscar och jag var ute och cyklade nyss.

Jag tycker det är såå pinsamt med barn (ja rent generellt barn) eftersom de säger saker bara rakt ut.

T. ex frågade han min mormor varför hon hade svarta tänder, ja det var ju inte pinsamt precis, men det är en sån fråga man inte ställer själv iallafall

Sen frågar han lite mulliga personer varför de har stor mage och om dom ska ha barn, mm då börjar det bli pinsamt.

För nån vecka sen stötte krille och han på våra grannar från afrika, och det må hända att jag sagt (för dom är relativt nyinflyttade) att våra nya grannar är svarta.

Då frågade han krille ihärdigt vad dom heter, och det vet vi inte riktigt, vi har liksom inte frågat det utan bara kallpratat lite och gratulerat till deras lilla bebis.

Sen sa han tydligen jättehögt:

"är det våra svart-grannar?"

och nyss när vi var ute och cyklade kom kvinnan gående och Oscar bara tjatar

"är det våran granne mamma?""är det våran granne?"

Jag säger högt till oscar att vi har bråttom, så han inte hinner säga nåt om "svart-granne"

det är ju inget som vi vuxna säger, även om det knappast är nåt negativt med att vara svart, men det känns onödigt, och jag vet inte hur dom tolkar det, ungefär som att vi går omkring och kallar dom svart-grannar dagarna i ända...

Men det är som med alla diskussioner på FL, som sagt, att det är onödigt att känneteckna folk vid sitt ursprung eller kön, men det är ju inget negativt och därför tycker inte jag att det är nåt fel, men inget man ehöver göra en stor grej av heller.

jag tror nog att alla föräldrar har en histora att berätta om sina barn.