Oscar brukar vara en himla gull-unge.
Oftast säger han snälla saker, som att han älskar oss och att vi är så fina.
Idag dock när jag står och lagar mat hör jag honom vråla till krille "är du dum huvet eller???"
..då vill man bara gå och gömma sig som mamma....
Han hade en period vid 3-års ålder då han var sådär mindre trevlig mot folk, då kunde han gå fram till nån och säga "jag gillar inte dig" "jag tycker att du är ful" " är du en sån där tant?"
himla skönt att det där gick över, tror det höll i sig i 3 veckor och då ville man bara låsa in sig nånstans.
Nu har han precis lämnat "fråge-perioden" en sån där period där VARFÖR ingår i allt som kommer ur hans mun.
En sån där unge som jag själv tycker är skitjobbig, ja inte miiiin son då såklart, eller jo, lite, men oftast är det rätt sött (när jag inte själv får frågorna om varför vägen svänger)
Men andras fråge-ungar är skitjobbiga!
"hej, vad heter du? jag heter blablabla, och blablabla....."
just nu har en period "vad heter du i efternamn?" till alla han vet, men nu har han kommit på att folk har ett mellannamn också.
"jag heter oscar erik granath" vad heter du?"
så säger han: "susanna maria eklund" "kristoffer hans granath"
igår frågade han vad jag hette i efternamn i SÖMNEN t. om!!!!
MEN som sagt, han är min lilla gull-unge, och grodor hoppar oftast inte ur hans mun, inte oftare än alla fina saker han säger!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar