hysterisk

Krille kan sova hur som helst, jag skulle ALDRIG kunna sova så....även om han har en förväntansfull dag framför sig så kan han somna hur som helst, om han är uppe sent och vet att han MÅSTE sova, somnar han....

Jag ligger och vrider och vänder mig i panik eftersom jag aldrig somnar, en natt, när jag skulle jobba 15 timmar somnade jag kl 05:45 och jag skulle upp kl 06:00.



Krille började 06:30 i morse, jag hade skrivit fel på oscars schema, att han skulle börja 09.00 men vi bägge skulle jobba innan 07:00, så hans farfar kom hit 06:30.


Jag kastade mig upp på den läskiga cykeln, den har ju en barnsits där bak så när man ska av slänger man lite snyggt med benet, man är van att det ska vara tomt där, så då ramlade jag nästan. Tur att min jobbarkompis inte såg hur cykeln såg ut, herrcykel med hög sadel, fler hade ifrågasatt på mötet också "cyklar DU?"



krille hade köpt hem lunch, han hade skyndat sig dela ut post så han kunde skjutsa mig till mötet på jobbet.

Jag är en jävla surkärring just nu, jag kan skylla på graviditeten och diabetsen.
Grannen spolade vatten i köket, sen vrålade jag på krille att han skulle torka bordet, och när han inte svarade vrålade jag ännu högre.

Sen fortsatte grannen att spola, snart ringer han väl soc, tänkte jag.


Jag blir hysterisk i en, två minuter, sen kan jag komma in i rummet som en skinande sol..så har jag alltid varit, även krille.
Antar att det ärndå är en ganska god egenskap, att aldrig vara långsint?